torsdag, december 23, 2010

SOCIAL SECURITY NUMBER

En strålande solig dag med klarblå himmel och grönskande kullar möter mig när jag tittar ut, vackert!
Läser om snöovädret och kylan som verkar ha tagit ett rejält grepp om Sverige, känns overkligt och långt borta. Hoppas att alla nära och kära som ska ut i trafiken kör försiktigt.

Kl 9 på morgon befinner vi oss i Walnut Creek för att ansöka om social security number. Man får ta en kölapp och vänta på sin tur, vilket går ganska fort. Kvinnan i luckan registerar våra uppgifter från våra pass, vill se min mans anställningskontrakt och även vårat äktenskapsbevis. De registerar även våra föräldrars  fullständiga namn och vill då även veta min mammas efternamn som ogift, hennes födelsenamn. Så nu finns namnet Franzén även registrerat i USA, dom är noggranna måste man säga.
Om cirka sju arbetsdagar så ska dessa id-korten komma per post.

Kan inte låta bli att skriva om att vi har en underbar dag med säkert 15 grader varmt i solen och den värmer skönt! Barnen springer ute och leker i bara kortärmat, lite skillnad mot Sverige vad vi har förstått.

onsdag, december 22, 2010

JULGRAN

Vi har som jag tidigare nämnt införskaffat en plastgran på SEARS. Trots vårat provisoriska boende så måste vi självklart så gott det går att skapa lite julstämning, om inte för oss så för barnen. Så en stor fin julstjärna på stam står i vardagsrummet, julstrumpor hänger i barnens rum och så en julgran med julklappar under. Även en lite jultomte har hittat hit och sitter på en bänk.

Dock så fick jag en chock när julgranen sattes ihop och det visade sig att det var färgade ljus i granen, rosa, gröna, blåa och gula! Lika mycket som det var till Filippas stora förtjusning var det till min förtvivlan då jag är ganska stram och gillar det enkla i inredningen. Inget eller ingen skulle få mig att ha färgade ljus i granen hemma i Sverige men här så är det på något sätt ok. Jag tror att jag har påverkats mer av omgivningen än jag trodde och det bara efter knappt två veckor. Hur ska det sluta?

Jag är dock väldigt tacksam över att ljusen inte är blinkande.
Men vem vet, nästa år kanske vi sitter här med en ännu större gran med både färgade och blinkande ljus?


Bilden görs sig inte rättvis här eftersom de färgade ljusen inte framkommer på bild som de gör i verkligheten.


COCA-COLA

Jag blev barnsligt förtjust och förvånad när Coca-Cola lastbilen plötsligt dök upp utanför vårat fönster. Den finns på riktigt, det är inte bara i reklamfilmen!


Barnen, speciellt Fabian, blev enormt imponerad av den stora bilen.

Jag blev full i skratt av min egen reaktion och över hur road jag blev när jag fick se något, som man tidigare bara har sett på TV och reklamfilm, i verkligheten. Det enda som fattades var snön och tomten som chaufför.


tisdag, december 21, 2010

DAMMSUGARE

Det är många saker som är annorlund här i USA än mot vad man är van vid hemma i Sverige. Dammsugaren är en utav de sakerna. Ärligt talat så förstår jag inte hur de har tänkt att man ska kunna komma åt smala trånga utrymmer, lister och kunna dammsuga av soffan med en sådan maskin som nedan?


Det heter att amerikanerna ska vara ganska framåt vad gäller teknik. Det stämmer säkert om vi pratar om datorer men definitivt inte vad gäller dammsugare.
Jag har dock hört mig för och det finns europeiska modeller att köpa, jag kommer att gå på den europeiska modellen.
Om ni undrar om vi inte hade en dammsugare hemma i Sverige och i så fall varför vi inte tog med den så hade ingen varit gladare än jag om vi kunde ha gjort det. I Sverige har vi 220 V (som nästan resten av världen) men så klart så ska amerikanerna vara annorlunda och använder därför 110 V. Detta innebar att alla maskiner, TV, PS3, köksmaskiner etc inte var någon ide att släpa med över eftersom de ändå inte skulle fungera här.
Vi fick en elvisp och en skrivare av ett par grannar som tidigare har bott i USA, så det har vi i alla fall!

För att återgå till dammsugaren så kanske det är just den som är tanken med det arbetstillstånd som Frasse vill skaffa åt mig?
Alla ni som har sett Desperate Housewives vet ju hur Susan Mayer på Wisteria Lane tjänar lite extra pengar. Jag har dock väldigt svårt att se mig själv dansa runt med en dammsugare endast iklädd underkläder framför en webbkamera. Min man har säkert inga problem alls med det.

måndag, december 20, 2010

CROSS CULTURAL TRAINING

Idag har jag och min man haft Cross-Cultural-Training hemma i lägenheten tillsammans med en konsult som jobbar åt Ericsson. Det var en väldigt intressant och lärorik dag med många intryck och tankar. Vår konsult har själv tidigare i livet flyttat med man och barn till ett nytt land så hon visste vad hon pratade om.

Vår medfödda kultur spelar en avgörande roll hur vi agerar och hur vi uppfattas och är därav av en väldigt stor betydelse. Vi har alla vår egen personlighet men kulturen är något som präglar oss mer än vi kanske många gånger tror. Sättet att göra affärer är inget undantag, kulturen spelar en avgörande roll även där och måste tas hänsyn till för att nå bästa förståelse och resultat.
För att få en större förståelse för en ny kultur, som den vi nu upplever, är det viktigt att man läser på och får en förståelse för varför saker och ting är som det är. Med hjälp av material från våran konsult har vi fått intressant kvällslektyr att ta del av som en hjälp på vägen.

Saker och ting är inte som hemma här och det skulle i ärlighetens namn inte vara så kul om det vore med tanke på att vi har flyttat till andra sidan jordklotet.
Del av anledningen till denna flytt är ju faktiskt att få uppleva något nytt, en ny kultur, ett nytt språk för barnen och förhoppningsvis en erfarenhet och minnen för livet för oss som familj.

Det kommer med all säkerhet att komma en dipp där vi känner hemlängtan, saknad, mest känna och tänka negativa tankar om vår nya miljö. Detta kommer att vara helt normalt. När och hur länge det varar är olika från person till person. Det viktiga är att vi uppmärksammar det, både hos oss själva, sin partner och hos våra barn. Det gäller att kunna se tecknen och att hjälpa och stötta varandra, det är ok att få vara ledsen.
En viktig sak för oss nu är att skaffa oss nya minnen, vi har inga minnen här i USA ännu. Minnen är viktiga, väldigt viktiga till och med när du tänker efter.
Det är därför ingen slump att vår konsult starkt uppmanade oss: -Ge er ut och skaffa er minnen, hitta en ny favoritrestaurang, gör resor och upptäck nya saker!
Med nya minnen blir livet roligare. Att vi även får en mix av kultur är också en viktig bit, därför är det viktigt att vi har svenskar som vi också kan umgås och ventilera saker med.

En annan viktig sak som måste sättas på plats är boende och skola för barnen, fungerar inte det så kommer ingenting att fungera. Så imorgon är det dags för husvisningar igen!

Även Filippa ska om några veckor få sin egen dag med Cross-Cultural-Training tillsammans med en konsult, men då utifrån ett barns perspektiv. Det ska bli väldigt intressant att få ta del av den dagen!

söndag, december 19, 2010

BILAR OCH SHOPPING

USA är uppbyggt på att man har bil, utan bil blir du väldigt låst. Därför var besök på bilfirmor på dagens agenda, till 3-åringens stora förtjusning men till 7-åringens förtvivlan. Jag provkörde en Cadillac, varför inte slå till på en Cadillac om man nu ska bo i USA? Det blev dock iget köp idag, krävs lite pappersarbete även här innan ett köp kan gå i lås. Dessutom så måste min man och jag inskaffa ett amerikanskt körkort, vi ska klara av både ett teoriprov och en uppkörning. Just det känns verkligen mindre roligt.

För att kompensera 7-åringen så intog vi Stoneridge Shoppingmall, så här en vecka innan jul så var vi långt ifrån ensamma om det kan jag tillägga.




Vi inhandlade en plastgran och julgranspynt på SEARS, inte på långa vägar i storlek med den på bilden ovan.
Efter att bara ha varit här i en vecka så kan jag redan konstatera att amerikanerna gärna vill att det ska vara väldigt mycket och stort av allting. Julpyntningen av husen är så här års en fröjd (eller mardröm) att bevittna, det är helt otroligt vad de engagerar sig i denna uppgift.
Ändå ska julen vara sparsam mot Halloween sägs det, jag ser redan fram emot nästa år och det spektaklet.


Ovan är några av de juldekorationer som uppfarten kan smyckas av.



De är inte sämre med desserterna, snögubbe cupcakes och tomtetårtor, det råder ingen brist på fantasin.

Tro det eller ej men jag har inte shoppat en enda sak till mig själv ännu, förutom mat och vin då. Jag måste bara se till att barnen börjar skola och dagis så att jag sedan fritt kan spendera både dagar och pengar på nödvändiga och onödiga inköp.
För shopping är ju ändå ett av mina största intressen, att det sedan dessutom är väldigt billigt gör ju inte saken sämre. Jag råkade titta på ett par likadana UGG stövlar som jag köpte i Sverige mer eller mindre precis innan vi åkte.
HALVA PRISET här i USA, jag säger bara en sak -UGGH!

 

lördag, december 18, 2010

HUSVISNING OCH MIDDAG

Idag har vi åkt runt med en mäklare som har visat oss olika tänkbara och otänkbara hus, både för att kunna hyra men även för ett eventuellt köp. Det finns väldigt mycket hus till salu så marknaden är ganska gynsam, vi fastnade speciellt för ett hus med en fantastisk utsikt över en golfbana. Men vi måste sondera terrängen  mer noggrant så det kommer garanterat att bli fler turer med vår mäklare. Dock så har vi nog redan fått en känsla för i vilket område som skulle kunna passa oss.

Jag törs inte ens tänka på allt administrativt som måste falla på plats innan ett husköp kan gå i lås.

På eftermiddgen var vi hembjudna till en svensk kollega till Frasse och hans familj på middag. De har varit bosatta här i fem år så de hade mycket matnyttig information att ge oss. Vi tog tacksamt emot allt de sa. Deras barn är 10 och 12 år gamla men trots några års skillnad så hade alla barn väldigt roligt ihop.12-åringen meddelade dessutom att hon gärna ville vara barnvakt framöver, det tackade vi för.
Just nu ser det mesta ganska lovande ut!